Den 12 februari, 2012
Han gick till torget strax före stängningsdags för han visste att torghandlarna hellre sänkte priset än packade ner varorna i sina transportlådor. Efter att ha vandrat runt bland stånden ett tag, såg han en trave med tvåor. Han frågade försäljaren vad de kostade. När han fick höra priset såg han förvånad ut - det var ju högre än för ettorna. Han sade att det var på tok för högt och började gå där ifrån. Då föreslog försäljaren ett lägre pris. Och så började prutningen. De njöt båda av förhandlingen. Han gick nöjd därifrån med en stor tvåa.
Att tämja tiden med en kalender
Tiden som en linjär pil från dåtid till framtid har inte varit den mest betydelsefylla modellen för tid. Det har istället den cirkulära tiden som formas av ljus och mörker. Den rytmen påverkar människans vakentid och naturens temperatur, det vill säga dygn och årstid.
Vad en liten maskin som någon kanske kallade klocka hade för sig, spelade inte så stor roll när man skulle samla växter, jaga eller odla. Och dessutom akta sig för rovdjur och mänskliga fiender.
Med tiden (jojo!) blev tre förlopp viktiga för människan:
- jordens rotation runt sin axel bestämde dygnet
- månens rotation runt jorden bestämde månaden
- jordens rotation runt solen bestämde året.
Jordens och månens omloppstider passar inte riktigt ihop: det går drygt 29 dygn på en månad och drygt 365 dygn på ett år. Det här har gjort det svårt för alla kalendermakare. De har fått göra månaderna olika långa och införa skottdagar vart fjärde år.
Romarna hade en kalender med 355 dagar. Det rörde till det för Julius Ceasars geografiskt utstäckta rike, så han införde den julianska kalendern. Det blev inte helt bra så det behövdes fler korrigeringar. Påven Gregorius XIII införde den gregorianska kalendern på 1500-talet, där det bara är 97 skottår på 400 år.
Det är den gregorianska kalendern vi använder idag.
Tiden som en linjär pil från dåtid till framtid har inte varit den mest betydelsefylla modellen för tid. Det har istället den cirkulära tiden som formas av ljus och mörker. Den rytmen påverkar människans vakentid och naturens temperatur, det vill säga dygn och årstid.
Vad en liten maskin som någon kanske kallade klocka hade för sig, spelade inte så stor roll när man skulle samla växter, jaga eller odla. Och dessutom akta sig för rovdjur och mänskliga fiender.
Med tiden (jojo!) blev tre förlopp viktiga för människan:
- jordens rotation runt sin axel bestämde dygnet
- månens rotation runt jorden bestämde månaden
- jordens rotation runt solen bestämde året.
Jordens och månens omloppstider passar inte riktigt ihop: det går drygt 29 dygn på en månad och drygt 365 dygn på ett år. Det här har gjort det svårt för alla kalendermakare. De har fått göra månaderna olika långa och införa skottdagar vart fjärde år.
Romarna hade en kalender med 355 dagar. Det rörde till det för Julius Ceasars geografiskt utstäckta rike, så han införde den julianska kalendern. Det blev inte helt bra så det behövdes fler korrigeringar. Påven Gregorius XIII införde den gregorianska kalendern på 1500-talet, där det bara är 97 skottår på 400 år.
Det är den gregorianska kalendern vi använder idag.
”Tiden är naturens metod att förhindra att allting inträffar samtidigt.”
Okänd källa. Fysikern John Wheeler hade läst det som klotter.
|
Tillbaka |